Newsworthy | Färre Kirunaungdomar gymnasiebehöriga

Färre niondeklassare i Kiruna kommun var gymnasiebehöriga i fjol än
vid mandatperiodens inledning, och så har utvecklingen sett ut i stora delar av landet.
Så här klarade kommunens skolor mandatperioden.

Trots stora insatser på många håll minskar andelen niondeklassare som når behörighet till gymnasiet i en
majoritet av landets kommuner. Problemen är särskilt allvarliga långt från storstäderna. Kiruna hör till de kommuner där behörigheten försämrats den gångna mandatperioden.

78 procent gymnasiebehöriga i Kiruna

Andelen elever i Kiruna kommun som var behöriga till gymnasiets yrkesprogram när de gick ut
nian förra hösten var 78 procent.
Det är en minskning jämfört med år 2022, då andelen var 86 procent.

Totalt sett ökade andelen behöriga i 86 kommuner medan den minskade i 146, under mandatperioden.
Minskningen syns särskilt i mindre kommuner, långt från storstäderna.

– Nu måste vi lyfta glesbygdens utmaningar mer än tidigare, säger Monica Sonde,
direktör och ansvarig för utbildning på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

På en del håll är utvecklingen positivare, som i Stockholm och Göteborg.
Och gymnasiebehörigheten ökar i flera kommuner där många elever bor i socioekonomiskt utsatta områden,
som i Malmö och Södertälje.

Mycket fokus på senare år har legat på förorterna, har problemen i glesbygden kommit lite i bakgrunden?

– Ja, det skulle jag säga.

Vad kan göras för att lyfta glesbygdens skolor?

– Mer samverkan på huvudmannanivå mellan kommunerna.
Jag tror att man kan få till ett tätare samarbete inom till exempel elevhälsan,
mellan lärare i olika ämnen och mellan rektorer, säger Monica Sonde.

Fler klarar gymnasiet

De elever som tar sig in på gymnasiet slutför allt oftare utbildningen i tid.
Den positiva utvecklingen har pågått länge nu, i långsam takt. Sedan 2022 har den så kallade gymnasiegenomströmningen
ökat i 158 kommuner och minskat i 87.

– Fler gör mer för att hjälpa elever som riskerar att tappa motivationen, säger Monica Sonde.
Näringslivet och den offentliga sektorn har också blivit bättre på att engagera sig för elever på yrkesprogrammen
och visa att det finns jobb som väntar på dem om de klarar gymnasiet.

Eftersom genomströmningsstatistiken mäter andelen elever som tar examen inom tre år, kan siffrorna lokalt
påverkas av om många av ortens ungdomar läser fyraåriga program, och på mindre orter varierar siffrorna ofta
en hel del från år till år. År 2025 var genomströmningen 78 procent i Kiruna kommun,
att jämföra med 68 procent 2022.

Fler behöriga lärare

Andelen behöriga lärare på Kirunas grundskolor var i fjol ungefär lika hög som 2022: 53 procent, jämfört med 56 procent för fyra år sedan.

Andelen behöriga lärare har ökat i betydligt fler kommuner än den minskat,
men fortfarande finns en tydlig geografisk klyfta, där glesbygdskommuner i
till exempel Norrbotten, Jämtland och Dalarna ligger långt efter andra delar av landet.

En särskild utmaning har kommuner som ligger långt från ett lärosäte, säger Monica Sonde:

– Här måste mer göras, lärosäten behöver nå hela landet.
De behöver utveckla modeller och arbetssätt för att lyckas med det.

Fortfarande är lärarbehörighet bättre i kommunala än i privata skolor.