Fler utländska medborgare får rösta i Kiruna

Inte någon gång under 2000-talet har andelen röstberättigade som inte är svenska medborgare varit högre i Kiruna. Det står klart sedan röstlängderna inför höstens val har fastställts.

När Kiruna­borna går till valurnorna i höst har 17 963 rösträtt i valet till kommunfullmäktige. Det är ungefär lika många som 2022.

Andelen väljare som är 65 år eller äldre har inte varit högre i Sverige under hela 2000-talet.
I Kiruna är den äldre väljargruppen ungefär lika stor som i riket som helhet och även här är den på en historiskt hög nivå. I höstens val handlar det om 4 884 personer, vilket motsvarar 27 procent av alla röstberättigade.

Det valdistrikt med högst andel äldre väljare i kommunen är Kiruna sydost där knappt 45 procent av de röstberättigade är över 65 år. I andra änden av skalan finns Kurra – Jägarområdet – N Stråket: där är omkring 19 procent 65 år eller äldre.

Samtidigt har 3 070 personer mellan 18 och 29 år rösträtt i höstens kommunalval i Kiruna – eller 17 procent av de röstberättigade. Det är noll procentenheter fler än 2022.

Det finns skillnader mellan hur de båda väljargrupperna röstar: I riksdagsvalet 2022 röstade till exempel de äldre i högre utsträckning på Socialdemokraterna och de yngre oftare på Vänsterpartiet eller Moderaterna, enligt SVT:s valundersökning. Yngre rankade oftare jämställdhet och skattefrågor som de viktigaste skälen för sitt partival. De äldre var mer intresserade av äldreomsorg och pensioner.

Enligt samma undersökning var det vanligare att yngre väljarna bytte parti. Nästan hälften av de yngre som hade rösträtt 2018 bytte parti 2022.

Störst andel unga väljare i Kiruna finns i Kurra – Jägarområdet – N Stråket där var fjärde röstberättigad är mellan 18 och 29 år.

933 förstagångsväljare i Kiruna

Det är också i Kurra – Jägarområdet – N Stråket där andelen förstagångsväljare är högst i Kiruna i höst. Här får 7,5 procent av de röstberättigade gå till valurnorna för första gången i september. De är betydligt färre i Östermalm, bara 2,9 procent.

I kommunen är det totalt 933 personer som får rösta för första gången i höst. Det motsvarar 5,2 procent av de röstberättigade. Andelen förstagångsväljare har ökat något jämfört med 2022 då andelen förstagångsväljare var den lägsta hittills under 2000-talet.

I hela riket är 5,9 procent av de röstberättigade i kommunalvalen förstagångsväljare, vilket alltså är högre andel än i Kiruna. De svenska förstagångsväljarna är fler i årets val än de var 2022

Rekordmånga icke-medborgare får rösta i Kiruna

För att få rösta i riksdagsvalet krävs att man är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. På kommun- och regionnivå ska väljaren vara folkbokförd i kommunen eller regionen, och man kan ha rösträtt även om man är medborgare i ett annat land. För EU-länder, Island och Norge räcker det att vara folkbokförd. För medborgare i annat land, eller statslös, krävs att hen är folkbokförd i Sverige i minst tre år före valdagen.

Av dem som har rösträtt i höstens val i Kiruna är 8,8 procent inte svenska medborgare. Det är fler än i något annat val under 2000-talet. Flest är de i Övre Norrmalm-Gamla Centrum, där 17 procent av väljarna inte är svenska medborgare. Motsvarande siffra i Lombolo mellersta, valdistriktet med minst andel som inte är svenska medborgare, är 5,2 procent av de röstberättigade.