Så mycket dyrare blir det med bensinbil i Kiruna

När den sista tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel upphör den 1 december kan det bli sammanlagt 2 100 kronor dyrare per år att tanka bilen för en typisk bensinbilist i Kiruna kommun. I Stockholms kommun blir samma ökning 1 200 kronor.

För att motverka prisuppgången efter kriget i Iran beslutade regeringen i våras att sänka
skatten på drivmedel i två omgångar till EU:s miniminivå. Den 1 maj sänktes energiskatten
och den 1 juli koldioxidskatten. Båda sänkningarna var tillfälliga, men innebar en lättnad
för den som kör en bil som drivs med bensin eller diesel.

Den första lättnaden gick ut den 30 september i år. Sedan den 1 oktober är skatten på bensin
därför ungefär en krona högre per liter, inklusive moms, och på diesel 40 öre högre.
Den 1 december försvinner även den andra sänkningen, vilket ger ytterligare 3 kronor per liter
för både bensin och diesel.

Sammanlagt blir bensinen omkring 4 kronor dyrare per liter och dieseln 3,40 kronor dyrare,
om hela höjningen går vidare till priset på pump. Med septemberpriserna som utgångspunkt, då
båda sänkningarna fortfarande gällde, motsvarar det cirka 21,70 kronor
litern för bensin och 25,90 för diesel, om inget annat förändras.

753 mil per körkortsinnehavare i Kiruna

Hur mycket höjningarna märks beror såklart på vilken bil man har, vilket drivmedel man använder
och hur mycket man kör. Och det sista skiljer sig stort över landet.

I Kiruna kommun körde de närmare 11 000 privatägda bilarna
omkring 12 miljoner mil under 2025.
Utslaget på kommunens uppskattningsvis 16 000 körkortsinnehavare motsvarar det 753 mil per person och år.
Det är kortare än i tre av fyra kommuner i landet.
Genomsnittet i riket är 732 mil per körkortsinnehavare.

För en typisk körkortsinnehavare i Kiruna kommun med en bensinbil som drar 0,7 liter per mil, innebär de båda
höjningarna sammanlagt 2 100 kronor mer per år och körkortsinnehavare. Med en dieselbil som drar
0,6 liter per mil blir motsvarande ökning 1 500 kronor.

I Kiruna kommun går 44 procent av personbilarna på diesel och 45 procent på bensin. Bara sex procent är elbilar eller laddhybrider. I hela landet står elbilar och laddhybrider för 16 procent.

Bilägare i landsbygdskommuner kör längst

Längst genomsnittssträcka i Norrbottens län kör invånarna i Älvsbyns kommun, 854 mil
per körkortsinnehavare. Där blir den sammanlagda skattehöjningen 2 400 kronor per körkortsinnehavare och år
för den som kör bensinbil. Längst i hela landet kör invånarna i Gagnefs kommun, 1 164 mil per körkortsinnehavare.
Där blir den genomsnittliga ökningen 3 300 kronor per körkortsinnehavare och år.

I andra änden av skalan i länet finns Arjeplogs kommun med 661 mil per körkortsinnehavare, vilket
motsvarar en ökning i pris per år på 1 900 kronor. Kortast i hela landet kör man i Stockholms kommun, 423 mil per körkortsinnehavare, där höjningarna
kostar 1 200 kronor per körkortsinnehavare och år.

Skillnaderna beror inte främst på att bilarna körs längre på landsbygden, utan på att det finns
fler bilar per person i dessa kommuner. Sätter man körsträckorna i relation till antalet
personbilar blir skillnaden inte fullt lika dramatisk.

Men hur kör vi egentligen?

Skillnaderna finns inte bara mellan kommuner, utan också inom dem. 24 procent av bilägarna står för hälften av bränsleförbrukningen,
visar en färsk studie från
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Den stundande prisökningen slår alltså hårdare om du hör till den delen av befolkningen som kör mest. Men det är inte nödvändigtvis samma personer
som har svårast att betala. Bilkörandet ökar i stora drag med inkomsten, och de flesta som kör riktigt mycket återfinns i den övre
halvan av inkomstfördelningen

Studien visar att landsbygdsbor använder sina bilar mer än andra. Men det betyder inte att de är mer ekonomiskt utsatta.
Roger Pyddoke, senior forskare i transportekonomi vid VTI och en av forskarna bakom studien, påpekar att det finns höginkomsttagare även på
landsbygden och att en stor del av bilresandet sker på fritiden.

– Alla som bor på landsbygden är inte fattiga, och mycket av bilkörandet är ett val, säger han.

Han är därför kritisk till generella skattesänkningar på drivmedel, som även gynnar bilägare som kör mycket utan att vara ekonomiskt utsatta.

– Det är ju inte det mest rationella sättet att hantera skattemedel på, att sänka skatter, eftersom det är ett trubbigt verktyg för att
stödja de som saknar möjlighet att byta till alternativ för den fossildrivna bilen.

Roger Pyddoke tror inte att skattehöjningen blir ett stort problem för de allra flesta. Även med de nya
skatterna ligger bensinpriset under toppnivån 2022 och långt under priserna i Norge, Finland och
Danmark.

Samtidigt kan vissa hushåll med små ekonomiska marginaler ha svårare att anpassa sig till högre bränslepriser.
Äldre bensin- och dieselbilar är vanligare bland låginkomsttagare, som inte alltid har råd att byta till elbil.

– Problemet med snabba, stora prisökningar är att människor blir överrumplade. Det kan finnas grupper som temporärt drabbas extra hårt, säger han.