Lägre andel långtids­arbetslösa i Luleå

Andelen som varit utan arbete i minst ett år i Luleå i mars var lägre än för ett år sedan. Men jämfört med i februari har antalet långtidsarbetslösa ökat.

I mars hade 712 Luleåbor varit arbetslösa i minst ett år, vilket är 18 fler än månaden innan. 712 personer motsvarar 1,7 procent av arbetskraften i kommunen – andelen långtidsarbetslösa är 0,4 procentenheter lägre än samma månad för ett år sedan.

Antalet som står allra längst från arbetsmarknaden – som varit utan arbete utan i minst två år – har minskat jämfört med samma månad för ett år sedan: från 632 till 422, eller 1,0 procent av arbetskraften i mars 2024.

I Överkalix finns länets högsta långtidsarbetslöshet, 2,6 procent, medan Kiruna har lägst (0,7 procent). I Norrbotten som helhet hade 1 824 personer (1,5 procent) varit arbetslösa i minst ett år i mars. Det är 24 personer fler än månaden innan.

Totalt i riket hade knappt 142 000 personer varit utan arbete i minst ett år i mars. Det motsvarar 2,7 procent av arbetskraften, vilket är ungefär lika stor andel som för ett år sedan.

Högre andel äldre långtidsarbetslösa

Av de 712 personerna som varit arbetslösa i mer än ett år i Luleå kommun är 216 personer mellan 55 och 65 år och 43 är mellan 18 och 24 år. För den äldre gruppen är andelen arbetslösa 2,5 procent medan den i den yngre gruppen är 0,9 procent. Även i riket som helhet är långtidsarbetslösheten högre i gruppen äldre.

451 av de långtidsarbetslösa i Luleå är födda i Sverige, medan 261 är födda utomlands. Det innebär att långtidsarbetslösheten bland Sverigefödda är 1,3 procent, medan den är tre gånger så hög – 4,4 procent – bland födda utomlands. Även i riket som helhet är arbetslösheten högre bland utrikesfödda.

Även när det gäller utbildningsnivå är skillnaderna stora. 233 av de som varit arbetslösa i minst ett år har inte någon gymnasieutbildning, vilket motsvarar en långtidsarbetslöhet på 5,6 procent i den gruppen. Det kan jämföras med 1,7 procent bland dem som gått ut gymnasiet och 1,0 procent bland dem som studerat vidare efter gymnasiet.