Jag minns fortfarande första gången jag röstade i Kiruna i början av 1980-talet. Skolans gymnastiksal hade förvandlats till någonting helt annat. Där redskap och bollar vanligtvis fanns stod nu valskärmar, bord och lådor med valsedlar. Människorna talade lågmält och det fanns en trygg, nästan högtidlig stämning. Jag förstod att det jag skulle göra var större än att lägga en papperslapp i ett kuvert. För första gången fick jag använda min röst för att påverka samhället.
Om några veckor är det val igen. Rösträtten kan kännas självklar, men runt om i världen saknar många möjligheten att rösta fritt. Därför är det viktigt – mycket viktigt – att vi använder vår röst.
Men demokrati kräver också att människor får tillgång till tydlig och trovärdig information. Årets val är det första svenska valet där EU:s nya regler för politisk reklam, TTPA (Transparency and Targeting of Political Advertising), gäller fullt ut.
Väljaren ska kunna se vem som står bakom ett politiskt budskap, vem som betalat och hur annonseringen riktats.
Det behövs. På sociala medier kan två grannar mötas av helt olika politiska budskap, styrda av personuppgifter, beteenden och algoritmer. Ingen ser helheten.
EU ställer även krav på öppenhet kring AI-genererat och manipulerat innehåll. Samtidigt diskuteras åldersgränser och begränsningar för sociala medier i flera europeiska länder. Europa försöker skapa en motvikt till amerikanska och kinesiska techjättar som fått ett enormt inflytande över våra informationsflöden.
Även offentliga annonspengar måste granskas. Skattemedel används till annonsköp i globala digitala system där det kan vara svårt att kontrollera vilka som nås, var annonserna visas och vart pengarna slutligen går. Marknaden brottas dessutom med falska konton, klickbedrägerier och aktörer med kopplingar till kriminalitet.
EMFA:s artikel 25 kräver därför att offentliga annonspengar fördelas transparent, objektivt och utan diskriminering.
Här har gratistidningen en viktig roll. Den når hushållen utan abonnemang, konto eller algoritm. Avsändaren är synlig, budskapet kan granskas och samma information är tillgänglig för alla. Annonsintäkterna bidrar dessutom till lokal journalistik och lokala arbetstillfällen.
Mycket har förändrats sedan jag gick in i gymnastiksalen i Kiruna. Då fanns varken sociala medier, riktade kampanjer eller AI-genererade politiker. I år väntar dessutom en ny upplevelse för många väljare.
För första gången kommer röstkortet att landa i den digitala brevlådan för den som har en sådan. Det är ännu ett tydligt tecken på hur även demokratins välbekanta rutiner steg för steg flyttar in i en digital värld.
För en del känns det säkert konstigt att numera kunna välja att få försändelsen digitalt eller på hallmattan. Men röstkortet behöver inte tas med till vallokalen – det räcker att kunna legitimera sig. Tekniken förändrar alltså formen, men demokratins behov är desamma: trovärdig information, tydliga avsändare och människor som använder sin röst.
Peder Gidlund, Norrbotten- och Västerbotten Gratistidning
