Luleås historia – En stad tar form: “Under 1500-talet blev Sverige ett enat rike”

Gustav Vasa

Gustav Vasa, som var kung i Sverige 1521-1560 (riksföreståndare 1521-1523, vilket är en provisorisk regent före han blev krönt till kung), införde en del förändringar som skulle påverka Luleå.

– Kolonisationen av Norrbotten påbörjades redan under 1300-talet på grund av stridigheter om området i norr mellan dåvarande Sverige och Storfurstendömet Novgorod. Gustav Vasa var också intresserad av området i norr, som är rikt på fisk och skinn. Under 1500-talet blev Sverige ett enat, självständigt rike med en kungamakt som gick i arv och en kyrka som lydde under kungen, säger Erica Rönnbäck.

Fram till dess hade kyrkan varit katolsk, men Gustav Vasa förespråkade Luthers lära och kristendomen fick därmed protestantisk inriktning.

– 1571 utfärdades en kyrkoordning som ställde krav på närvaro i gudstjänsten och nattvarden och husförhöret infördes, en tradition som pågick från 1500-talet till slutet av 1800-talet. Husförhören innebar att prästen kom till byn en gång om året och noterade hur många som bodde i hushållet och kontrollerade om de kunde läsa. Bibeln översattes från latin till svenska, vilket gjorde att många lärde sig läsa. Luthers lilla katekes var den främsta läroboken, säger Erica Rönnbäck.

I och med protestantismen ökade också längden på predikan och det var då det stora behovet av övernattningsmöjligheter uppstod, berättar hon.

– Det var stora socknar här och långa distanser från gårdar och hemman gjorde det svårt för många att ta sig över dagen till Gammelstad. Kyrkstaden växte och är idag landets största och bäst bevarade kyrkstad, säger hon och fortsätter:

– Vid 1600-talets början fanns det 200–300 stugor som ägdes av bönder och borgare som bedrev handel. De flesta kom långväga ifrån till gudstjänster, inte bara för religionen utan också för att det fanns marknad, handel och social samvaro. Kyrkstugorna användes också för frieri, det så kallade nattfrieriet, då ogifta ungdomar fullt påklädda kunde få sova tillsammans för att lära känna varandra.

I dag finns det 404 kyrkstugor i kyrkstaden som började uppföras på 1500-talet, eventuellt ännu tidigare, berättar hon.

– Det första skriftliga belägget för kyrkstaden är från Johannes Bureus som julen 1600 besökte kyrkstaden, så tekniskt sett fanns den på 1500-talet, tillägger Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie vid Norrbottens museum.

Men kyrkstugorna såg inte ut som i dag. De stod omålade i flera hundra år innan Falu rödfärg färgade dem röda.

– Den som besökte staden på 1500-talet välkomnades av en grå bebyggelse. När det inte var kyrkhelger, möttes man av en ganska tyst och stängd bebyggelse, till synes öde, säger Nils Harnesk.

De flesta av stugorna som finns kvar är från 1800-talet och 1900-talet.