Högre elpriser än i augusti i fjol: Här är läget på elmarknaden i Luleå

Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och större import än export under åtta timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Luleå i augusti

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i augusti i elområde 1 som Luleå tillhör. Månadspriset var 39 öre per kilowattimme, vilket är 23 öre dyrare än i juli. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i augusti 2025 – kostade en kilowattimme 24 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna mer över tid. Sedan oktober sätts priserna varje kvart. Dyraste timmen i augusti i Luleå inträffade mellan klockan 18 och 19 den 19 augusti, då kostade en kilowattimme i snitt 185 öre. Som lägst var snittpriset per timme i området 0 öre.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i augusti

Under augusti förbrukades det ungefär 9 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. I augusti vänder historiskt sett konsumtionen uppåt igen efter sommarsemestern.

Den 31 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 12.00 och 13.00 den 28 augusti.

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom
ungefär 37 procent av elproduktionen under augusti från vattenkraft, ungefär 31 procent från kärnkraft
och runt 25 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 74 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 25 procent av elproduktionen i augusti. Det motsvarar ungefär 2 700 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Men tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−7,1 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 50 procent.

4. Export och import: Mer import än export under åtta timmar i augusti

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tolv åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under augusti importerade Sverige mer el än man exporterade under åtta timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Under augusti exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Litauen.