Brist på forskning om arbetskraftssatsningar i norr

Trots omfattande industrisatsningar och brist på arbetskraft i nordligaste Sverige, Norge och Finland under det senaste decenniet finns det förvånansvärt få studier som visar vilka effekter strategier för att rekrytera, attrahera och behålla arbetskraft har haft. Ett undantag är forskning som identifierat norska framgångsfaktorer för kompetensförsörjning inom vården.

Det visar en samnordisk genomgång av forskningsområdet genomförd under ledning av Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Hon tror att det kan finnas flera skäl till att det finns så lite forskning på området trots att behovet borde vara stort.

–Det kan vara svårt att mäta effekterna av sådana här projekt. Forskningsmedel anslås oftast för en period om cirka tre år och projekten måste ofta följas under längre tid för att kunna dra slutsatser. Akademin kan bli också bättre på att kommunicera med det omgivande samhället och vice versa. Vi som forskare skulle gärna vara med på ett tidigt stadium när projekt dras i gång, säger hon.

Av de 21 artiklar som forskarna fann relevanta var 9 norska, 6 svenska, 4 finska och 1 var en jämförande artikel mellan flera länder. Sju av artiklarna handlade om att attrahera, rekrytera och behålla arbetskraft i sjukvården. Samtliga av dessa artiklar var norska vilket kan vara en återspegling av att Norge har en lång historia av fokus på jämlikhet i sjukvården och utjämningspolitik mellan regionerna.

Artiklarna visar bland annat den positiva effekten av att knyta studenter inom vårdyrken till regionen och platsen tidigt genom exempelvis praktikplatser. Viktigt är dock hur dessa praktikplatser utformas, till exempel om det finns möjlighet till sommarjobb, examensarbete och anställning redan innan studenten har tagit sin examen. Bäst effekt har insatsen när den riktas mot individer som är födda utomlands, som har växt upp i norr eller som har tagit examen vid ett nordligt universitet.

Det är mycket effektivt att göra det möjligt att läsa sin vårdutbildning på andra ställen än campusorten, särskilt när åtgärden riktas mot studenter som redan bor i norr. En av studierna visade att hela 93 procent var kvar i sin hemort fem år efter examen.

–En annan kompletterande strategi var att erbjuda goda villkor för lärande och professionell utveckling inom ramen för anställningen. Det kan ibland upplevas som ensamt att jobba i glesbygd, men genom att bygga system för kollegialt lärande och stöd skapades ett sammanhang och en sammanhållning, säger Karolina Parding.

Förutom de publikationer som handlade om sjukvården fann de väldigt få studier som presenterade reella utfall. Några av artiklarna analyserade strategier för att rekrytera och behålla immigrerad arbetskraft. En slutsats var att dessa strategier visserligen har en potential, men att regionala och nationella strukturer behöver samspela bättre, för att få mer långsiktighet.

–Den här gruppen är ofta väldigt flyttbenägen. Det innebär att de kommer att flytta vidare om inte orten kan erbjuda vad de efterfrågar.

Ytterligare en kategori artiklar handlade om olika regionalutvecklingsprojekt. Här visade några artiklar att satsningar på tillväxt i regionen inte nödvändigtvis fick positiva effekter. Det finns en risk för att existerande verksamheter konkurreras ut av stora industrietableringar och i vissa fall hämmar den regionala utvecklingen. Ibland kan det vara bättre att utgå ifrån att regionen krymper för att utforma en strategi där de pengar som investeras kommer till mest nytta.

Kontakt:

Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
karolina.parding@ltu.se 0920-493029

Om forskningen:

Den vetenskapliga artikeln ”Attracting, recruiting and retaining residents and staff – a systematic literature review of studies in northern Sweden, Finland and Norway”

Litteraturgenomgången har gjorts av Karolina Parding, Luleå tekniska universitet, Emma Lundholm, Umeå universitet, Birgit Abelsen, UiT – Norges arktiske universitet och Grete Overvåg, UiT – Norges arktiske universitet, inom samarbetsorganisationen The Arctic Six.