Nya regler för fridlysta arter – en akut hotad art har setts i Östersund

Den 1 november träder nya regler för fridlysta arter i kraft. Knappt 250 arter blir fridlysta.
I Östersunds kommun har 33 av dem observerats under de senaste två åren, till exempel den akut hotade koltickan.

Av de 33 fridlysta arter som har rapporterats i Östersunds kommun under de senaste två åren klassas tre som akut hotade, sju som starkt hotade och två som sårbara i SLU Artdatabankens rödlista. 23 av dem har verifierats i Östersund någon gång under de senaste 20 åren. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

De akut hotade arterna är kolticka, kritporing och äkta stormhatt. Av dem saknar kritporing och äkta stormhatt verifierade fynd.

Av de arter som rapporterats i Östersunds kommun får en art strikt skydd, nio arter förstärkt skydd, 19 arter grundläggande skydd och fyra arter begränsat skydd med de nya reglerna. För arter med strikt skydd är det förbjudet att avsiktligt döda, fånga eller störa djuren och att plocka eller gräva upp växterna,
och till skillnad från övriga kategorier finns inget undantag för pågående markanvändning.

Det är värt att notera att observationerna i Artportalen bygger på rapporter från användare,
och att en art som inte har rapporterats ändå kan finnas i kommunen.
Mängden observationer kan också påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser.
Vissa arters observationer är också sekretessbelagda, vilket gör att de inte syns i Artportalen.

Igelkotten fridlyst för första gången

Totalt sett är omkring 240 arter och underarter i Sverige fridlysta med de nya reglerna, varav
49 får strikt skydd. Flera arter, 131 stycken,
har inte varit fridlysta tidigare, även om de kan ha varit skyddade mot jakt eller plockning på andra sätt.

En av de mest kända nya arterna som blir fridlysta är igelkotten. Arten pekades ut som hotad i den svenska rödlistan 2025,
där den klassas som sårbar. Nu får den förstärkt skydd, vilket är den näst starkaste klassificeringen.

Igelkotten har tidigare varit fredad mot jakt via jaktlagen, men får alltså nu ett skydd som även omfattar betydande störning samt skada på
fortplantningsområden och viloplatser.

Igelkotten förekommer framför allt i kulturbygder i Götaland, Svealand samt längs Norrlandskusten. Den är vanlig i villaområden, parker och trädgårdar,
vilket gör att den blivit ett lätt offer för både gräsklippare och bilar. Den har också fått svårare att hitta mat på grund av användningen av insekticider i jordbruket.
I dag uppskattas det att det finns omkring 30 000 individer i Sverige, men populationen minskar.

Igelkotten har rapporterats 73 gånger i Östersunds kommun under de senaste två åren, senast i juli 2026.

Andra arter som rapporterats i Östersunds kommun under de senaste två åren och som blir fridlysta för första gången är till exempel trolldruvemätare, lilafotad fingersvamp och kritporing.

Samtidigt bedöms andra arter vara tillräckligt livskraftiga för att inte längre omfattas av fridlysning. Hit hör till exempel blåsippa och liljekonvalj.

– Välkända arter som blåsippa och liljekonvalj föreslår vi inte längre ska vara fridlysta eftersom det går bra för dem. Det innebär förstås att man även fortsättningsvis
bara ska plocka dem med omdöme,
säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Fridlysta arter i Jämtlands län

I Jämtlands län har 63 av de 238 fridlysta arterna rapporterats under de senaste två
åren, varav tio klassas som akut hotade. Nio av dem har verifierats i länet någon gång under de senaste 20 åren. Flest arter under de senaste två åren, 37 stycken, har rapporterats i Härjedalens kommun.

I Jämtland finns
sex fridlysta arter som bara har rapporterats i en enda kommun i landet:
Ramboldia subcinnabarina (Strömsund), hårskållav (Åre), forskronlav (Åre), bredvingat skogsfly (Härjedalen) och brittisk torsklav (Åre) med flera. Fyra av dem har rapporterats under de senaste två åren. Samtliga har verifierade fynd.