Rekordmånga äldre väljare i Pajala

Inte någon gång under 2000-talet har andelen äldre väljare varit högre i Pajala. Det står klart sedan röstlängderna inför höstens val har fastställts.

När Pajala­borna går till valurnorna i höst har 4 660 rösträtt i valet till kommunfullmäktige. Det är det lägsta antalet röstberättigade i kommunen under hela 2000-talet.

Precis som i riket som helhet har andelen väljare som är 65 år eller äldre aldrig varit högre i Pajala. I höstens val handlar det om 2 070 personer, vilket motsvarar 44 procent av alla röstberättigade. Andelen över 65 år är högre i Pajala än i riket som helhet.

Det valdistrikt med högst andel äldre väljare i kommunen är Junosuando – Tärendö där drygt hälften av de röstberättigade är över 65 år. I andra änden av skalan finns Pajala norra: där är omkring 38 procent 65 år eller äldre.

Samtidigt har 606 personer mellan 18 och 29 år rösträtt i höstens kommunalval i Pajala – eller 13 procent av de röstberättigade. Det är exakt lika många som 2022.

Det finns skillnader mellan hur de båda väljargrupperna röstar: I riksdagsvalet 2022 röstade till exempel de äldre i högre utsträckning på Socialdemokraterna och de yngre oftare på Vänsterpartiet eller Moderaterna, enligt SVT:s valundersökning. Yngre rankade oftare jämställdhet och skattefrågor som de viktigaste skälen för sitt partival. De äldre var mer intresserade av äldreomsorg och pensioner.

Enligt samma undersökning var det vanligare att yngre väljarna bytte parti. Nästan hälften av de yngre som hade rösträtt 2018 bytte parti 2022.

Störst andel unga väljare i Pajala finns i Pajala södra där 16 procent av de röstberättigade är mellan 18 och 29 år.

Rekordfå förstagångsväljare i Pajala

Högst andel förstagångsväljare finns dock i Korpilombolo, där 5,8 procent av de röstberättigade får gå till valurnorna för första gången i september. De är betydligt färre i Junosuando – Tärendö, bara 1,7 procent.

I kommunen är det totalt 206 personer som får rösta för första gången i höst. Det motsvarar 4,4 procent av de röstberättigade. Det är den lägsta andelen förstagångsväljare i kommunen under 2000-talet.

I hela riket är 5,9 procent av de röstberättigade i kommunalvalen förstagångsväljare, vilket alltså är högre andel än i Pajala. De svenska förstagångsväljarna är fler i årets val än de var 2022

Rekordmånga icke-medborgare får rösta i Pajala

För att få rösta i riksdagsvalet krävs att man är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. På kommun- och regionnivå ska väljaren vara folkbokförd i kommunen eller regionen, och man kan ha rösträtt även om man är medborgare i ett annat land. För EU-länder, Island och Norge räcker det att vara folkbokförd. För medborgare i annat land, eller statslös, krävs att hen är folkbokförd i Sverige i minst tre år före valdagen.

Av dem som har rösträtt i höstens val i Pajala är 6,9 procent inte svenska medborgare. Andelen har ökat varje val sedan 2002. Flest är de i Pajala södra, där 7,6 procent av väljarna inte är svenska medborgare. Motsvarande siffra i Junosuando – Tärendö, valdistriktet med minst andel som inte är svenska medborgare, är 6 procent av de röstberättigade.