Den gemensamma skrivelsen till Umeå Kommun – Umeå IK FF

Nyligen så skickade Umeå IK tillsammans med IBK Dalen och andra elitföreningar in en skrivelse till Umeå Kommun. Här nedan kan ni se en stor del av den skrivelsen.

Inför budget 2027: Elitidrotten i Umeå – en strategisk investering som kräver handling

Till Umeå kommuns politiska ledning och fullmäktige

Vi, undertecknande elitidrottsföreningar i Umeå kommun, vänder oss till Er med en allvarlig och angelägen fråga inför arbetet med budget 2027. Elitidrottens förutsättningar i Umeå har under lång tid urholkats, och utan en tydlig kursändring riskerar Umeå att förlora en av sina viktigaste tillgångar för stadens attraktivitet, tillväxt och sammanhållning.

Umeås elitidrottsstöd i siffror – och i perspektiv

Umeå kommun, med cirka 135 000 invånare och en budget som omsätter drygt 11 miljarder kronor per år, avsätter totalt 1,69 miljoner kronor till elitidrotten. Det motsvarar ungefär 0,015 procent av kommunens budget – eller 12,50 kronor per invånare och år.

Summan fördelas mellan 24 elitlag, föreningar och sektioner, vilket innebär att varje enhet tilldelas mellan 50 000 och 190 000 kronor per år. För att sätta det i perspektiv: ett enda elitlags bortaresa till södra Sverige kostar ofta mer än hela det årliga stödet.

Stödet har legat på i princip samma nivå i 10–15 år utan inflationsanpassning. Det innebär att den reala köpkraften har fallit med cirka 25–30 procent sedan början av 2010-talet. Den marginella uppräkning som genomfördes inför 2026 innebar bara några tusenlappar extra per förening – långt ifrån att kompensera det ackumulerade tappet.

Hur stöttar andra kommuner sin elitidrott?

En jämförelse med andra svenska kommuner visar att Umeå ligger i botten. Enligt en granskning publicerad av Anno 1904 (2019), som skickade förfrågningar till runt 50 kommuner i Sverige, framträder följande bild:

Kommuner i jämförbar storlek:Siffrorna talar sitt tydliga språk. GIF Sundsvall ensamt får nästan lika mycket från Sundsvalls kommun (1,65 Mkr) som hela Umeås elitidrott sammanlagt (1,69 Mkr). Gävle kommun, med färre invånare än Umeå, lägger 3,5 miljoner enbart på Brynäs IF. Karlstad, en kommun med bara 97 000 invånare, satsar 5,9 miljoner på Färjestads BK.

Kommunala bolag – den dolda stödfunktionen

Dessutom stöttar många kommuner sin elitidrott indirekt genom kommunägda bolag. Skellefteå Kraft, helägt av Skellefteå kommun, betalar 4,8 miljoner kronor per år enbart till Skellefteå AIK i hockey – utöver kommunens direkta elitstöd. Leksands kommun har ett hyresavtal med Leksands IF värt 5,2 miljoner kronor årligen. I Örebro, Eskilstuna och flera andra kommuner tillkommer ytterligare stöd via kommunala bolag utöver det direkta elitstödet.

Frågan vi ställer: Vad bidrar Umeås kommunala bolag med till elitidrotten, och kan denna kanal utvecklas?

Avståndens tyranni – Umeås unika utmaning

Det som gör situationen i Umeå särskilt akut jämfört med kommuner i Mellansverige och söderut är resekostnaderna. Detta är ingen marginell fråga – det är den enskilt största strukturella nackdelen för elitidrott i norra Sverige.

För de flesta av Umeås elitlag ligger de närmaste bortamatcherna i Stockholm eller ännu längre söderut. En bortaresa för ett elitlag från Umeå innebär flyg- eller bussbiljetter, hotellnätter och traktamenten som vida överstiger vad lagen i Mellansverige behöver lägga. Medan ett lag i exempelvis Örebro, Västerås eller Linköping kan bussresa till de flesta matcher och vara hemma samma kväll, tvingas Umeås lag till minst en övernattning per bortamatch.

Konsekvensen är enkel och brutal: Varje krona som Umeås elitlag tvingas lägga på resor är en krona som inte kan läggas på spelarrekrytering, tränarstab, ungdomsutveckling eller verksamhetskvalitet. Lagen söderut kan använda samma pengar till att bygga bättre lag. Det skapar en systematisk konkurrensnackdel som inte går att lösa med enbart bättre föreningsdrift – den kräver kompensation.

Därför borde Umeå kommun, om man menar allvar med elitidrotten, stötta sina elitföreningar med mer än kommuner längre söderut – inte mindre. Logiken att Umeå ger minst i hela landet när det geografiska läget kräver mest är ohållbar.

Varför elitidrott är en strategisk fråga – inte bara en idrottsfråga

Stadens varumärke och attraktivitet

Centrum för idrottsforskning (CIF) konstaterar i sin regeringsrapport ”Svensk elitidrott vid ett vägskäl” (2024) att svensk elitidrott står inför avgörande vägval och att resurserna till elitidrotten är otillräckliga i en internationell jämförelse.

Forskning om platsmarknadsföring vid bland annat Högskolan Dalarna och Karlstads universitet (publicerad via DiVA-portalen) visar att idrott fungerar som ett kraftfullt verktyg för platsmarknadsföring. Elitidrott skapar medial synlighet, emotionell koppling och mental igenkänning av en stad – effekter som kommuner inte kan köpa sig med traditionell marknadsföring.

För många utanför Umeå är ”Björklöven”, ”Jonna Sundling”, ”IBK Dalen” eller ”Umeå IK” den starkaste mentala kopplingen till staden. Elitidrotten ger Umeå en marknadsföring som kommunen annars aldrig skulle ha råd med. Varje allsvenskt hockey- eller fotbollsreferat, varje SM-final i innebandy, varje internationellt idrottsevenemang med Umeå-koppling är gratis reklam för staden som tillväxtkommun och attraktiv boplats.

Inflyttning och kompetensförsörjning

Umeå är en kunskaps- och tjänstestad som konkurrerar om kvalificerad arbetskraft. Forskning om lokal attraktivitet från Tillväxtanalys visar att attraktivitet inte enbart handlar om jobb och bostäder – det handlar om vad som gör att människor trivs, stannar kvar och väljer att flytta till en plats. En levande elitidrottsscen är en del av den helheten, särskilt för familjer och yngre vuxna.

Ungdomsidrotten behöver sin spets

Riksidrottsförbundets statistik visar att sju av tio ungdomar rör sig för lite. Idrottsrörelsen är en av de viktigaste lösningarna på denna folkhälsoutmaning. Men breddidrotten och elitidrotten förutsätter varandra – utan elit ingen bredd, utan bredd ingen elit.

CIF:s forskning visar att förebilder och synliga elitmiljöer är centrala för att motivera unga att fortsätta idrotta. Om det inte finns en elit att sträva mot lokalt, tappar ungdomsidrotten sin spets. De talanger som ändå vill nå toppen tvingas flytta från Umeå – och många av dem kommer inte tillbaka. Det innebär att underfinansiering av elitidrotten inte bara drabbar de enskilda elitföreningarna, utan i förlängningen hela ungdomsidrotten och den breddverksamhet som engagerar tusentals Umeåbarn.

En mötesplats för näringslivet

Umeå är ingen industrijätte utan en stad med ett nätverksberoende näringsliv och ett varumärkesstyrt företagsklimat. Elitidrotten fungerar som en mötesplats och relationsbyggare för det lokala näringslivet. Matchkvällar, sponsorevent och VIP-arrangemang skapar affärskontakter och stärker det lokala företagsklimatet på ett sätt som få andra arenor kan erbjuda.

Jämförelsen med evenemangssatsningarna

Vi välkomnar att Umeå kommun satsar på stora evenemang som Svenska Rallyt (cirka 17 miljoner kronor) och SM-veckan vinter (cirka 14 miljoner kronor). Men kontrasten mot elitidrottsstödet är slående:

Elitidrotten levererar samhällsnytta varje dag, året runt: träning, matcher, ungdomsverksamhet, förebildsarbete, medialt genomslag och mötesplatser för näringslivet. Vi ifrågasätter inte evenemangssatsningarna, men vi konstaterar att de föreningar som finns, verkar och bidrar i Umeå varje dag förtjänar en rimligare andel.

Vad vi efterfrågar

Vi ber inte om symbolpolitik eller marginella justeringar. Vi ber om en strategisk omprövning av elitidrottsstödets nivå, med utgångspunkt i tre principer:

1. Kompensation för geografiskt läge. Umeås elitföreningar bär resekostnader som lagen i Mellansverige inte har. Stödet bör kompensera för denna strukturella nackdel, så att Umeås lag kan konkurrera på åtminstone lika villkor som om de hade legat strax norr om Stockholm.
2. Jämförbarhet med liknande kommuner. Ett rimligt mål vore att Umeå som minimum matchar den stödnivå som jämförbara kommuner erbjuder. Idag ligger Umeå sist – det duger inte för Norrlands största stad.
3. Långsiktighet och inflationsanpassning. Stödet bör indexeras så att vi slipper samma urholkning de kommande 15 åren.

Det handlar om ett val

Vi är medvetna om att kommunens resurser är ändliga och att prioriteringar måste göras. Men det är just det som är poängen: detta handlar om ett aktivt val.

Umeå kommun kan välja att satsa på elitidrotten som en strategisk investering i stadens varumärke, attraktivitet, ungdomsverksamhet och näringsliv – och då behöver ambitionsnivån höjas markant.

Alternativet är att fortsätta som idag, med ett stöd som i praktiken innebär att elitidrotten i Umeå sakta utarmas. Men då bör kommunen vara ärlig med det valet – mot föreningarna, mot medborgarna och mot väljarna. Det vore mer rakryggat att säga: ”Vi har inte råd att prioritera detta och vi accepterar konsekvenserna”, än att å ena sidan kalla elitidrotten viktig och å andra sidan visa med budgeten att den inte är det.

Konsekvenserna av att inte agera är väl dokumenterade: utan elitidrott tappar en stad i attraktivitet, ungdomsidrotten förlorar sina förebilder, talanger tvingas flytta, och det lokala näringslivet mister en viktig mötesplats. Detta drabbar inte bara idrottsrörelsen – det drabbar hela Umeå.

Vi hoppas att Umeå kommun väljer att agera. Vi står redo att samarbeta kring hur ett förstärkt stöd kan utformas på bästa sätt.

Umeå, april 2026

Umeå IK, IBK Dalen, IFK Umeå Badminton, Thorengruppen Innebandy dam + herr, IKSU Beach, IKSU Rugby och Umeå Sillsällskap