Små prisförändringar jämfört med augusti, större import än export under 23 timmar och återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna ökade i Umeå i september
Umeå kommun tillhör två elområden, tätorten Umeå ligger i elområde 2, medan till exempel Botsmark tillhör elområde 1. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – steg i båda områdena i september: I elområde 2 landade månadspriset per kilowattimme på 51 öre och i elområde 1 46 öre. Motsvarande priser i augusti var 44 öre (elområde 2) och 39 öre per kilowattimme (elområde 1). Rekordnoteringarna för områdena är på 206 öre per kilowattimme. De noterades i december 2022. För ett år sedan, i september 2025, var snittpriset 16 öre per kilowattimme i elområde 2 och 17 öre per kilowattimme i elområde 1.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.
Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Elområde 1 och elområde 2 som Umeå delas mellan följer ofta varadra ofta prismässigt. Sedan 2020 har medelpriset skilt sig under 25 månader. I september var priset i elområde 2 fem öre högre än i elområde 1.
Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat. Skillnaden på 74 öre mellan det område med högst pris – SE4 – och det med lägst – SE1 – är relativt stor, som mest har det skiljt 287 öre.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i september i elområde 2 inträffade mellan klockan 18 och 19 den 22 september, då kostade en kilowattimme 327 öre. Som lägst var priset i området −5 öre. I elområde 1 toppade priset mellan klockan 18 och 19 den 14 september på 254 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området −1 öre per kilowattimme.
Under september var timpriserna negativa under 18 timmar i elområde 2 och 8 timmar i elområde 1. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i september
Under september förbrukades det ungefär 9 400 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var september varmare än normalt.
Den 17 september konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8.00 och 9.00 den 25 september.
3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft
Enligt de preliminära siffrorna kom
ungefär 44 procent av elproduktionen under september från vattenkraft, medan omkring 27 procent kom från vind och 24 procent kom från kärnkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juli 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 74 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Ringhals 3 och 4 är avställda för revisionsarbeten och sedan 6 september genomgår även Forsmark 1 revision.
Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i september. Det motsvarar ungefär 2 900 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon september-månad och är omkring 300 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Men tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−6,2 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 60 procent.
4. Export och import: Mer import än export under 23 timmar i september
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tolv åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under september importerade Sverige mer el än man exporterade under 23 timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.
Under september exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från CTA|NO.
———————————————————–
Klicka här – länk till originalinlägget
Källa: Newsworthy (Umeå)
———————————————————–
