Allt färre längst från arbets­marknaden i Luleå

Andelen som står allra längst från arbetsmarknaden – som varit utan arbete i över två år – inte varit lägre på åtminstone 15 år i Luleå. Det visar Arbetsförmedlingens senaste månadsstatistik.

I maj hade 633 Luleåbor varit arbetslösa i minst ett år, vilket är elva färre än månaden innan. 633 personer motsvarar 1,5 procent av arbetskraften i kommunen – andelen långtidsarbetslösa är ungefär på samma nivå som för ett år sedan.

Antalet som står allra längst från arbetsmarknaden – som varit utan arbete utan i minst två år – har minskat jämfört med samma månad för ett år sedan: från 370 till 339, eller 0,8 procent av arbetskraften i maj 2026. Det är den lägsta andelen under de senaste 15 åren.

I Haparanda finns länets högsta långtidsarbetslöshet, 2,4 procent, medan Gällivare har lägst (0,7 procent). I Norrbotten som helhet hade 1 598 personer (1,3 procent) varit arbetslösa i minst ett år i maj. Det är 35 personer färre än månaden innan.

Totalt i riket hade omkring 150 000 personer varit utan arbete i minst ett år i maj. Det motsvarar 2,8 procent av arbetskraften, vilket är ungefär lika stor andel som för ett år sedan.

Högre andel äldre långtidsarbetslösa

Av de 633 personerna som varit arbetslösa i mer än ett år i Luleå kommun är 180 personer mellan 55 och 66 år och 29 är mellan 18 och 24 år. För den äldre gruppen är andelen arbetslösa 2,0 procent medan den i den yngre gruppen är 0,6 procent. Även i riket som helhet är långtidsarbetslösheten högre i gruppen äldre.

381 av de långtidsarbetslösa i Luleå är födda i Sverige, medan 252 är födda utomlands. Det innebär att långtidsarbetslösheten bland Sverigefödda är 1,1 procent, medan den är tre gånger så hög – 3,8 procent – bland födda utomlands. Även i riket som helhet är arbetslösheten högre bland utrikesfödda.

Även när det gäller utbildningsnivå är skillnaderna stora. 191 av de som varit arbetslösa i minst ett år har inte någon gymnasieutbildning, vilket motsvarar en långtidsarbetslöhet på 4,3 procent i den gruppen. Det kan jämföras med 1,5 procent bland dem som gått ut gymnasiet och 0,9 procent bland dem som studerat vidare efter gymnasiet.