Nytt aktivitetskrav ska stärka vägen till egen försörjning

Individuella planer och olika nivåer

En central del i arbetssättet är att insatserna ska anpassas efter varje individ.

– Det ska handla om rätt stöd till rätt person, säger Birgitta Nyström, processledare inom arbetsmarknad och integration.

Aktiviteterna kan se olika ut beroende på behov och förmåga. Det kan till exempel handla om:

• motivationshöjande insatser
• språkträning
• arbetsträning eller praktik
• jobbsökaraktiviteter

Socialsekreterare bedömer aktivitetsförmåga. För personer med sjukdom utgör läkarutlåtandet ett viktigt underlag för att förstå individens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar vilket används för att:

• anpassa insatsens omfattning
• välja lämpliga aktiviteter
• planera en stegvis återgång till aktivitet

– Behoven ser olika ut, och därför kommer insatserna också att göra det, säger Camilla Piekkola.

Nytt aktivitetsteam startas

För att genomföra det nya arbetssättet bygger kommunen upp ett särskilt aktivitetsteam.

– Vi tar vid efter socialtjänstens bedömning och hjälper till att forma aktiviteterna, säger Björn Jonsson, enhetschef på arbets- och utbildningsförvaltningen.

Teamet ska stötta deltagarna, följa deras utveckling och bidra till nästa steg – arbete eller studier.

Meningsfulla aktiviteter i fokus

Aktiviteterna ska vara tydliga och upplevas som meningsfulla.

– Det handlar inte om att bara fylla tiden. Det är viktigt att känna att man gör något, säger Birgitta Nyström.

Exempel på aktiviteter är att:

• delta i kommunala verksamheter
• arbeta praktiskt utomhus eller i olika verksamheter
• kombinera språkträning med praktik
• bidra på arbetsplatser inom kommunen

Målet är att deltagarna ska känna stolthet över sina insatser.

De flesta som får försörjningsstöd omfattas av aktivitetskravet. Vissa grupper undantas, till exempel:

• personer med hel sjukersättning
• gymnasieungdomar
• pensionärer
• personer som deltar i Arbetsförmedlingens program

För andra grupper kan kravet bli aktuellt beroende på situation.

Kan skapa oro – men ska ge bättre stöd

Eftersom aktivitetskravet är kopplat till försörjningen kan förändringen väcka oro.

– Det gäller särskilt personer som varit utan aktivitet länge eller har psykisk ohälsa, säger Camilla Piekkola.

Kommunen betonar samtidigt att syftet är att stärka stödet.

– Målet är inte att människor ska bli utan ersättning, utan att de ska få rätt stöd och insatser, säger hon.

Ska bryta långvarigt försörjningsstöd

Bakgrunden är att många idag har försörjningsstöd under längre perioder.

– Det kan handla om tio månader eller mer. Det vill man försöka bryta, säger Camilla Piekkola.

Genom tydligare strukturer och stödinsatser är förhoppningen att fler ska gå vidare till arbete eller studier.

Fokus på hälsa och framtid

Förändringen handlar också om livskvalitet.

– Det är viktigt att människor får en vardag, en social gemenskap och bättre hälsa, säger Björn Jonsson.

På längre sikt handlar det om egen försörjning och bättre livsvillkor – både för individen och familjen.

– När barn ser sina föräldrar gå till en aktivitet eller ett arbete blir det en naturlig del av deras framtid, säger Birgitta Nyström.