”Klickfabriker” drivs ofta av oseriösa eller kriminella aktörer och skapar falsk trafik genom automatiserade botar eller manuella klick. Fenomenet är ett betydande problem inom digital annonsering.
Digital annonsering lyfts ofta fram som enkel att mäta. Men bakom rapporter om visningar, räckvidd och klick finns en växande osäkerhet: Hur många av klicken kommer egentligen från verkliga och intresserade människor?
Klickfabriker är verksamheter som skapar konstgjord aktivitet på internet. Med hjälp av automatiserade botar, falska konton eller människor som arbetar med stora mängder mobiltelefoner och datorer kan de generera klick på annonser, besök på webbplatser och aktivitet i sociala medier.
Resultatet kan se övertygande ut. En digital kampanj kan redovisa många visningar och klick – trots att en del av trafiken inte representerar verkliga potentiella kunder.
Klick kan köpas i stora mängder
Tjänster som säljer klick, följare, visningar och webbtrafik finns på den internationella marknaden. Genom tekniska lösningar kan trafiken fås att se ut som om den kommer från olika enheter, användare och geografiska områden.
Motiven varierar. Falska klick kan användas för att få en webbplats eller ett konto att framstå som mer populärt. De kan även skapa intäkter åt oseriösa publicister eller förbruka en konkurrents annonsbudget.
Fenomenet brukar beskrivas som klickbedrägeri eller annonsbedrägeri.
Botar och felklick påverkar också statistiken
All missvisande trafik kommer inte från organiserade klickfabriker. Digital annonsering påverkas även av botar, automatiska system, upprepade klick och människor som trycker på annonser av misstag.
Samtidigt säger ett registrerat klick väldigt lite om vilket intresse som faktiskt fanns. Personen kan ha lämnat sidan direkt, befunnit sig utanför annonsörens marknad eller saknat avsikt att köpa något.
Ett klick är därför inte detsamma som en kundkontakt – och ännu mindre en genomförd affär.
Svårt för annonsören att kontrollera
Många digitala annonsrapporter innehåller exakta uppgifter om räckvidd, visningar och klick. Det skapar en känsla av säkerhet, men annonsören har ofta begränsade möjligheter att själv kontrollera hur siffrorna har tagits fram.
Det är också ofta den plattform som har sålt annonseringen som mäter och redovisar resultatet. Olika aktörer kan dessutom använda olika definitioner av vad som räknas som en visning, ett besök eller ett giltigt klick.
Att något redovisas med en exakt siffra innebär alltså inte automatiskt att mätningen ger hela bilden. Den avgörande frågan är inte hur många som klickade – utan om annonseringen nådde verkliga människor och skapade verklig effekt.
Allt som går att räkna är inte nödvändigtvis äkta. Och ett klick är inte alltid vad det ser ut att vara.
Annonsplattformarna bekräftar problemet
Problemet med falska och missvisande klick är väl dokumenterat. Google beskriver så kallad ogiltig trafik som klick och annonsvisningar som inte kommer från ett genuint användarintresse. Det kan enligt företaget handla om automatiserade botar, vilseledande programvara, upprepade eller oavsiktliga klick samt manuella klick som syftar till att öka en annonsörs kostnader eller en publicists intäkter.
Även Microsoft Advertising beskriver ogiltiga klick som ett allvarligt problem för annonsörer. Företaget uppger att trafiken analyseras för att misstänkta klick om möjligt ska kunna identifieras och tas bort.
Att de stora annonsplattformarna har särskilda system för att upptäcka, filtrera bort och i vissa fall kreditera ogiltig trafik visar att alla registrerade klick inte kan betraktas som likvärdiga eller automatiskt kopplas till ett verkligt kundintresse.
Källa: Google, Microsoft
