Fyra män för varje vd-kvinna i Norrbotten

Bara 20 procent av svenska aktiebolag leds av en kvinna. Och Norrbottensföretagen ligger nära rikssnittet. Det visar siffror från Bolagsverket.

19 procent av aktiebolagen i Norrbotten hade en kvinna som verkställande direktör vid årsskiftet. Det innebär att på varje kvinnlig vd går fyra män. Det är ungefär lika stor andel som året innan, även om antalet vd-poster som innehas av kvinnor faktiskt ökat med 47 stycken. 2022 satt kvinnor på 19 procent av vd-stolarna i länet, vilket är den högsta siffran de senaste två decennierna.

Det är fortfarande män som är vd i fyra av fem bolag i Sverige och könsfördelningen alltså ser ungefär likadan ut i Norrbotten. Högst andel kvinnliga vd:ar bland kommunerna i Norrbotten har företagen med säte i Boden, 23 procent. Lägst är andelen bland företagen med säte i Haparanda, 12 procent.

I riket som helhet är 21 procent av vd:arna som är under 50 år kvinnor, medan motsvarande siffra för direktörerna som är äldre är 20 procent. I Norrbotten är det ingen större skillnad i andel kvinnliga vd:ar i de olika åldersgrupperna.

Regionala skillnader kan till en del förklaras med att näringslivet ser olika ut på olika platser och olika branscher ser olika ut när det gäller jämställdhet. Det är till exempel vanligare med kvinnliga företagare inom utbildningssektorn än i byggbranschen.

Sverige sjunker på topplistan

2006 toppade Sverige World Economic Forums jämställdhetsrankning, som mäter jämdställdet inom bland annat närings- och arbetslivs, utbildning och det politiska systemet. 2023 placerade sig Sverige först på femte plats. Och när EU:s institut för jämställdhet presenterade sitt Gender Equality index för 2024 konstaterade de att Sverige visserligen fortfarande ligger i topp i EU, men att utvecklingen mot jämställdhet går långsammare. Främst inom den ekonomiska sektorn, dit näringslivet räknas.

Men att slå fast att utvecklingen stannat upp är svårt, säger Klara Regnö, lektor vid Mälardalens universitet. Hon sammanfattade forskningsläget på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten härom året.

– Det finns ganska få aktuella undersökningar, men bland dem kunde jag inte hitta stöd för att säga att det görs fler insatser för jämställdhet i alla fall. Snarare är det så att färre uppfattar att det finns ett aktivt jämställdhetsarbete i företagen nu, säger hon.

– Samtidigt har Sverige samma lagstiftning och samma jämställdhetspolitiska mål som tidigare, så på det viset är det svårt att säga att arbetet avtagit. Men jämställdhet måste vara en aktuell fråga för att det ska hända någonting. När det gjorts satsningar eller kommit uppdrag från regeringen så händer det saker. Det kan man se går i vågor.

Däremot är det tydligare vilka faktorer som bidrar till lyckat jämställdhetsarbete i företagen. En sån sak är att frågan inte bara blir en fråga för kvinnorna i organisationen.

– Det är viktigt att det blir en fråga som är angelägen för hela organisationen, till exempel att jämställdhet ses som en kvalitetsfråga, eller en fråga lika möjligheter eller om lönsamhet och knyts till kärnverksamheten. Sedan är det viktigt att man inser att det måste till ett aktivt arbete. Organisationer är ofta bra på att driva förändringsarbete: man sätter upp mål, genomför insatser och utvärderar. Det behöver man göra för att lyckas med jämställdheten också, säger Klara Regnö.