Rekordpriser på koldioxidutsläpp – Bodenanläggningen spräckte utsläppstaket

Värmeverket i Boden tillhör förlorarna i Norrbotten när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023.
Anläggningen hade ett underskott på fria utsläppsrätter motsvarande omkring 55 miljoner kronor.

Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.

– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Norrbotten utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 7,3 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 45,7 miljoner euro.

Värmeverket förlorare i Boden

I Boden tillhör Värmeverket de anläggningar vars utsläpp inte täcks av den fria tilldelningen av utsläppsrätter.
Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för omkring 14 000 ton växthusgaser 2023 men släppte ut omkring 72 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Värmeverket till den anläggning i Norrbotten som hade näst störst underskott på utsläppsrätter över under året. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 4,8 miljoner euro – omkring 55 miljoner kronor.

Allra störst underskott i Norrbotten hade SSAB EMEA Luleå i Luleå.

Bland vinnarna i Norrbotten finns Smurfit Kappa Kraftliner Piteå. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 199 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 10 000 ton, enligt Naturvårdsverket. Det gör Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till den anläggning som har hade näst flest outnyttjade utsläppsrätter i hela landet.

I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Norrbotten. I Norrbotten släppte till exempel Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, SCA Munksund AB och Karlsborgs bruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.

Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.

Järn- och stålindustri har störst underskott i Norrbotten

Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Norrbotten står anläggningar inom järn- och stålindustri för de största samlade underskotten.

Minskade utsläpp i EU

Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.

Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.

De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.

− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.