Bodenanläggningen spräckte utsläppstaket – så mycket kostar det

Bodens värmeverk tillhör förlorarna i Norrbotten när utsläppsrättshandeln summeras för 2024.
Anläggningen hade ett underskott på fria utsläppsrätter motsvarande omkring 41 miljoner kronor.

Priset för att släppa ut koldioxid sjönk under 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 66 euro – att jämföra med 83 euro 2023. Under året har priserna varierat mellan omkring 50 och knappt 80 euro. Enligt Naturvårdsverket tros nedgången ha påverkats av låg efterfrågan från industrin samt ökad auktionering för att finansiera klimatsatsningar inom EU. Jämfört med för fem år sedan är priset dock fortfarande i princip dubbelt så högt.

Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.

– Från och med i år minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet snabbare: från 2,2 procent till 4,3 procent, säger Sara Pettersson, chef för Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2019 hade anläggningar i Norrbotten utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 35,4 miljoner euro – 2024 var motsvarande siffra 38,4 miljoner euro.

Bodens värmeverk förlorare i Boden

I Boden tillhör Bodens värmeverk de anläggningar vars utsläpp inte täcks av den fria tilldelningen av utsläppsrätter.
Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 14 000 ton växthusgaser 2024 men släppte ut omkring 71 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Bodens värmeverk till den anläggning i Norrbotten som hade näst störst underskott på utsläppsrätter över under året. Med ett snittpris på 66 euro motsvarar det ett värde på omkring 3,7 miljoner euro – omkring 41 miljoner kronor.

Allra störst underskott i Norrbotten hade HVC 2 Aronstorp i Luleå.

Bland vinnarna i Norrbotten finns Smurfit Westrock Piteå. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för omkring 199 000 ton växthusgaser 2024, men släppte bara ut omkring 9 000 ton, enligt Naturvårdsverket. Det gör Smurfit Westrock Piteå till den anläggning som har hade tredje flest outnyttjade utsläppsrätter i hela landet.

I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Norrbotten. I Norrbotten släppte till exempel Smurfit Westrock Piteå, SCA Packaging Munksund AB och Billerud Sweden AB Karlsborgs bruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2024 medgav.

Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.

El och fjärrvärme har störst underskott i Norrbotten

Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,7 miljoner ton under 2024 – utöver de fritt tilldelade. Även i Norrbotten står anläggningar inom el och fjärrvärme för de största underskotten.

Ska skapa lönsamhet

Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 17 miljoner ton 2024, vilket motsvarar ungefär 40 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp.

– I och med att satsningar på fossilfri industri blir verklighet förväntar vi oss att utsläppen minskar stegvis i betydligt snabbare takt. Utsläppshandeln är viktig för att skapa lönsamhet i de satsningarna, säger Sara Pettersson i pressmeddelandet.

De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under de senaste åren har dock de svenska utsläpparna hållit sig inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.