I maj blev det olagligt odla, sälja eller sprida lupiner i Sverige. I flera kommuner engageras nu invånare för att bekämpa de invasiva växterna.
I Bodens kommun har lupiner rapporterats 244 gånger de senaste tio åren.

När EU förra året presenterade sin förteckning över invasiva arter som är förbjudna att sprida
saknades de skadliga lupinerna. Men nu skärps reglerna för arterna ändå – åtminstone i Sverige.
Den 15 maj i år togs blomsterlupinen och dess något mer okända släkting sandlupinen upp i den
nya nationella förteckningen över invasiva främmande arter.

Förteckningen tar särskild hänsyn
till svenska förhållanden och ställer i stort sett samma krav som för arter på EU:s lista.
Det innebär att arterna nu är olagliga att odla, sprida eller sälja, och förbudet gäller både frö
och planta.

Blomsterlupinen är en av de mest kända invasiva växtarterna i Sverige och är etablerad i nästan hela
landet, precis som sandlupinen.
Lupiner har rapporterats i samtliga svenska kommuner under de senaste tio åren.
Bara under de senaste tolv månaderna har minst en av de båda arterna rapporterats i
265
av landets 290 kommuner. Det motsvarar ungefär nio av tio kommuner.

I Bodens kommun har lupiner rapporterats 244 gånger
i Artdatabanken sedan 2016. Under de senaste tolv månaderna har de observerats
24 gånger
i kommunen.

Rapporterade observationer av lupiner i Norrbottens län

Lupinerna kommer ursprungligen från Nordamerika och började sannolikt odlas som prydnad i Sverige
redan under mitten av 1800-talet. Växten spred sig snabbt och kring 1870-talet kunde rapporter
verifiera att den hade förvildats i Skåne. Enligt Naturvårdsverket har även sandlupinen odlats
under lång tid i Sverige, sannolikt så tidigt som 1840-talet.
Lupinerna växer gärna längs vägkanter, men ses ofta även i trädgårdar och på ängsmark.

I Norrbottens län har lupiner rapporterats i Artdatabanken
mer än 2 000 gånger sedan
2016. De senaste tolv månaderna handlar det om 131 observationer.
Flest observationer i länet under den senare perioden, 30,
har skett i Piteå kommun.

Det är värt att notera att observationerna till stor del är gjorda av privatpersoner.
Olika observationer kan röra samma planta eller bestånd. Antalet observationer är därför inte ett
exakt mått på hur många lupiner som finns eller hur stor utbredningen är i den aktuella kommunen.

Därför är lupinen ett problem i Sverige

Invasiva arter hör inte hemma naturligt i det ekosystem de etablerat sig i, och i Sverige hotar
lupinerna den biologiska mångfalden. Lupiner kan tränga undan andra växter.
De binder dessutom kväve och förändrar marken. Det missgynnar många arter som är anpassade till
mer näringsfattiga miljöer som till exempel vägkanter och ängsmark.

När ängsblommor trängs undan kan det också få konsekvenser för pollinatörer.
Humlor och bin dras gärna till lupinerna, men blommorna innehåller ingen nektar. Eftersom
blomningstiden är kort kan det bli brist på mat när blommorna är borta, då andra växter redan har
konkurrerats ut.

Rapporterade observationer av blomsterlupin och sandlupin

Varje prick motsvarar en observation av blomsterlupin eller sandlupin. Notera att rapporterna kan överlappa varandra.

Ladda ner i fler format

Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Det gäller för kommuner och privatpersoner

Med lupiner på den nationella förteckningen över invasiva arter ställs nya krav på både kommuner och
privatpersoner.
För kommuner, statliga myndigheter och regioner gäller samma regler som om arterna varit på EU:s förteckning,
det vill säga att lupiner aktivt måste tas bort och motarbetas.

Privatpersoner kommer något lindrigare undan och behöver inte utrota lupiner på den egna tomten, men
eftersom spridningsförbud gäller måste man som fastighetsägare se till att arten inte sprider sig utanför
den egna tomten.

För att motarbeta lupiner krävs att bekämpning sker innan växterna hunnit blomma över. Naturvårdsverket
rekommenderar slåtter två gånger per år, alternativt uppgrävning av plantorna med rötter.

I många kommuner engageras även invånarna i kampen mot lupinerna.
I Arvidsjaur pågår just nu Lupinjakten Arvidsjaur, där invånarna uppmanas att ta bort lupiner och lämna in dem till kommunen. I Örnsköldsviks kommun betalas för andra året i rad föreningar som lämnar in säckar med lupiner, och i bland annat Säters kommun används spelifieringsappen Crowdsorca för att uppmana invånare att delta i bekämpningen.

Så engageras invånare mot lupiner i olika kommuner

Kommun Typ av engagemang Belöning Pågår Länk
Örnsköldsviks kommun Lupinkampen: föreningar och privatpersoner lämnar in säckar till återvinningscentraler. 20 kronor per säck för föreningar. Utlottning av presentkort till privatpersoner. 1/6–31/7 2026 Läs mer
Arvidsjaurs kommun Lupinjakten: privatpersoner lämnar in säckar med lupiner till återvinningscentralen. Presentkort 1/6–31/8 2026 Läs mer
Älvsbyns kommun Växtjakt: Privatpersoner lämnar in säckar till återvinningscentralen. Utlottning av presentkort 16/6–21/8 2026 Läs mer
Leksands kommun LONA-projektet “Varning för lupiner” är en informationskampanj kring invasiva arter. Inget Löpande Läs mer
Sotenäs kommun LONA-projekt med handlingsplan kring de vanligaste invasiva arterna. Inget Löpande Läs mer
Säters, Örebro, Vara, Sunne, Karlsborgs, Lilla Edets, Tanums, Faluns, Borlänge,
Karlstads, Ängelholms, Eskilstuna, Finspångs, Järfälla och Skellefteå kommuner
Crowdsorca: Mobilspel där deltagare filmar ett område före och efter att de rensat bort invasiva arter. Ersättning på cirka 200 kronor per timme, enligt appen. Sommar 2026 Läs mer
Rapporterade observationer av lupiner, län för län

———————————————————–
Klicka här – länk till originalinlägget

Källa: Newsworthy (Boden)
———————————————————–

newsworthyboden