Norrbottningarna som kämpade för rösträtten

En annan rörelse som på många sätt skulle få en gemensam nämnare med kvinnokampen var nykterhetsrörelsen, berättar hon.

– Alkoholen var ett samhällsproblem och ställde till problem i många familjer. Fler kvinnor än män var nykterhetsvänner, men eftersom de ofta var omyndiga och inte hade någon röst så kunde de inte driva igenom frågan.

Karin Tjernström lyfter ett antal profiler som var engagerade i kampen i Luleå, Boden, Kiruna och Haparanda, både ur den borgerliga klassen och arbetarrörelsen.

– Sigrid Elisabet Holm och Märta Johanna Bucht var väldigt drivande personer. Anna Gustafson som var länsmejerska (mejerikonsult för Norrbotten, reds. anm.) och arbetade för Hushållningssällskapet var den första ordföranden i Luleås förening för kvinnlig, politisk rösträtt, säger hon och fortsätter:

– Jag rör mig också framåt i tiden och nämner kvinnor som exempelvis Alida Ruuth, från Rutvik, som var en av Norrbottens tidiga journalister, och Hildur Ericsson, den första kvinnliga socialdemokratiska riksdagspolitikern från Norrbotten.