Säkerhet och beredskap: Så jobbar skolmåltider

Under arbetet involveras också måltidspersonalen. Hakibe Abazi är kock på Porsöskolan:

– En viktig sak är att ha vatten lagrat, och att recepten också anger hur mycket vatten som går till att laga en måltid. I en kris behöver man gemensamt hitta lösningar med andra och även vårdnadshavare. Ett krig blir sällan som det står på pappret och saker förändras snabbt.

Krisövningar för måltidspersonal

Under beredskapsveckan ska köken öva på olika scenarion, för att måltidspersonalen ska känna sig mer säkra och ha en grund att stå på. Då kan olika kök också utbyta erfarenheter med varandra om hur de löser olika situationer.

Om elen skulle försvinna blir det svårt att ha kött och korv på menyn, och maten måste fortfarande följa näringsrekommendationerna från Livsmedelsverket.

– Det blir mer vegetariskt eftersom det är svårt att ha kött och korv utan kylskåp eller frys. Maten går att laga med till exempel linser, bönor, kikärter, tortillabröd, tomatsås och ris. Det går att förvara länge och jag beställer beredskapsmat för tre månader, säger Hakibe Abazi, kock på Porsöskolan.

Inom skolmåltider kallar man arbetet för ”det lilla kretsloppet”, där olika risker och sårbarheter analyseras för att ha en plan för hur skolmåltider ska fungera även vid en större kris.